| Beställ | Demo | Kontakt | Kund login |
| Introduktion |
 |
| Nyheter |
|
| Programmet |
|
| Bilder |
|
| Loggboken |
|
| Arbetsminnet |
|
| Kurser |
|
| Skaparna |
|
| Frågor och svar |
|
| Tekniska frågor |
|
| Startsida |
|
ArbetsminnetArbetsminnet är en grundläggande kognitiv funktion som är nödvändig för att vi ska kunna genomföra en rad mentala aktiviteter, så som att läsa, räkna och lösa problem. Med hjälp av arbetsminnet kan vi hålla och använda en begränsad mängd information under en kort tid. Det handlar alltså om vår förmåga att, i stunden, hålla kvar saker i huvudet. Till exempel använder vi arbetsminnet när vi ska komma ihåg ett telefonnummer eller när vi ska följa en instruktion. Med ett bra arbetsminne kan vi lättare koncentrera oss och hantera distraktioner. Förr trodde man inte att det gick att träna upp arbetsminnet. Idag pekar forskning på att det är möjligt.Träning av uppmärksamhet och arbetsminne I en studie av Semrud-Clikeman, Nielsen, Clinton, Sylvester, Parle & Connor (1999) undersöktes effekterna av uppmärksamhetsträning på barn med ADHD. Träningen pågick i en timme per vecka i totalt 18 veckor. Resultaten av studien visade att barnen som var placerade i en träningsgrupp förbättrades signifikant på ett visuellt samt ett auditivt uppmärksamhetstest, i jämförelse med barn som var placerade i en kontrollgrupp. I en randomiserad kontrollerad studie av Klingberg m.fl. (2005) utforskades effekterna av arbetsminnesträning på barn 7-12 år med ADHD. Barn i både behandlings- och kontrollgrupp tränade ca 40 minuter om dagen, 5 dagar i veckan, i sammanlagt 5 veckor. Behandlingsgruppen använde en version av interventionen där arbetsminnesövningarnas svårighetsgrad automatiskt anpassades efter användarens prestation medan kontrollgruppen gjorde arbetsminnesövningarna på en konstant låg svårighetsnivå. Studien visade att behandlingsgruppen signifikant förbättrade sina resultat, i jämförelse med kontrollgruppen, på test som mäter visuellt och verbalt arbetsminne, respons inhibering samt problemlösningsförmåga. Rueda m.fl. (2005) har i en rad studier visat hur barn 4 och 6 år förbättras på test som mäter kontrollerad uppmärksamhet följt av datoriserad uppmärksamhetsträning. Träningen varade enbart i fem dagar och bestod av uppmärksamhetsövningar där svårigheten ökat följt av rätt svar. I en nyligen publicerad studie av Jaeggi m.fl. (2008) har man visat att arbetsminnesträning kan förbättra vuxnas prestationer på begåvningstest. I studien framgår det även att de deltagandes förbättring på begåvningstest verkar vara dosberoende, dvs. att fler dagar (19 dagar) av arbetsminnesträning gav större förbättring på begåvningstest än få (8 dagar). Referenser Jaeggi, S. M., Buschkuehl, M., Jonides, J., Perrig, W. J. (2008) Improving fluid intelligence with training on working memory. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 105 (19), 6829-6833 Klingberg, T., Fernell, E., Olesen, P., Johnson, M., Gustafsson, P., Dahlström, K., Gillberg, C.G., Forsberg, H., Westerberg, H. (2005) Computerized training of working memory in children with ADHD – a randomized, controlled trial. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 44(2): 177-186. Semrud-Clikeman, M., Nielsen, K. H., Clinton, A., Sylvester, L., Parle, N., & Connor, R. T. (1999). An intervention approach for children with teacher- and parent-identified attentional difficulties. Journal of Learning Disabilities, 32, 581-590. Rueda, M. R., Rothbart, M. K., McCandliss, B. D., Saccomanno, L., & Posner, M. I. (2005) Training, maturation, and genetic influences on the development of executive attention. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 102, 14931-14936. Erfarenheter av Minneslek Under hösten -07 till våren -08 genomfördes en utvärdering av Minneslek på 55 skolbarn 7-9 år i Lund och Stockholm. Barnen i studien blev slumpvis indelade i kontrollgrupp och träningsgrupp utifrån resultat på Ravens matriser, ett icke-verbalt begåvningstest. Barnen i träningsgruppen kom sedan till att träna med Minneslek i ca 5 veckor i grupper av varierad storlek (mellan 2 och 8 barn) . Samtliga barn testades med fyra test: två verbala arbetsminnestest (sifferrepetition fram- och baklänges), ett visuo-spatialt arbetsminnestest samt ett impulsivitetstest. Resultaten visade att barnen i träningsgruppen förbättrades sig på både de verbala testen och det visuo-spatiala testet. Studien visade även att de barn som tränade i par förbättrades i större utsträckning än de som tränade i större grupper. Studiens resultat pekade alltså sammanfattningsvis på att barn efter träning med Minneslek förbättras på arbetsminnestest. Vidare verkar arbetsminnesträning i grupp inte fungera optimalt. Det har även genomförts mindre utvärderingar av Minneslek på skolor och habiliteringscentra. På en skola i Avesta kommun använde sex barn mellan 7-9 år Minneslek under hösten -07 och våren -08. Samtliga barn hade efter träningsperioden förbättrat sina resultat på TVPS-3, ett test som mäter perceptuella färdigheter, jämfört med sina testresultat före. Personal på skolan såg även en stor förbättring i skolarbetet hos barnen: ”De har lärt sig strategier, nya vägar att finna lösningar, självkänslan är bättre också”. För närvarande genomför Kommunikationscentret i Hilleröd, Danmark, utvärderingar där barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter deltar. Resultatet av dessa kommer att presenteras under hösten. Arbetsminnets utveckling Vårt arbetsminne utvecklas som mest mellan att vi är 4 till 15 år. Barn som är 4 år har exempelvis ett relativt outvecklat arbetsminne och klarar i genomsitt att repetera ca 2 siffror baklänges. Det finns dock också en relativt stor variation bland individer med samma ålder. Arbetsminneskapacitet är som många andra förmågor normalfördelade vilket innebär att en 7-åring med mycket nedsatt arbetsminneskapacitet kan vara på samma nivå som den genomsnittliga 4-åringen. Barn med arbetsminnessvårigheter har överlag låga resultat på alla typer av arbetsminnestest, oberoende av om de är huvudsakligen visuospatiala eller verbala. Dock finns det undantag, barn med motoriska svårigheter har exempelvis generellt större svårigheter med visuospatiala test än med verbala medan det motsatt gäller för barn med språksvårigheter. Hur yttrar sig arbetsminnessvårigheter? Föräldrar och lärare identifierar i regel inte primärt att ett barn har minnessvårigheter utan istället att det har bristande uppmärksamhetsförmåga, lätt för att bli distraherat samt har svårt för att koncentrera sig, att det är barn som inte lyssnar och som dagdrömmer mycket. Barn med arbetsminnessvårigheter kan ofta initiera en uppgift på ett adekvat sätt men glömmer sedan den information som är nödvändig för att göra klart uppgiften. Dessa barn har svårt att hantera längre instruktioner som innehåller många steg samt med att göra uppgifter som kräver att man ”håller flera bollar i luften” parallellt. Vidare blir barn med arbetsminnessvårigheter ofta inte så delaktiga i aktiviteter som sker i större grupper i skolan. De har svårt att hänga med och blir lätt distraherade. De har ofta bristande uppmärksamhet, svårt att övervaka sitt eget arbete samt ett lågt självförtroende. Barn med låg arbetsminneskapacitet överbelastar ofta sitt arbetsminne. Detta resulterar i att dessa barn kan ha svårt för kan slutföra uppgift som de har initierat, vilket kan leda till att de tror att de inte kan någonting alls. Slutförs inte en arbetsminnesuppgift, lagras heller ingen ny information i långtidsminnet, vilket gör att inga nya kunskaper kan erhållas. Att ha låg arbetsminneskapacitet kan alltså skapa inlärningssvårigheter. Boktips Nytt: Fleisher, A.V. & Merland, J. (2008) Exekutiva svårigheter hos barn: bedömning och praktiska åtgärder. Studentlitteratur. Gathercole, S. E & Alloway, T. P (2008) Working Memory and Learning. A Practical Guide for Teachers. London: SAGE Publications. Baddeley, A. D. (2007) Working Memory, Thought, and Action. Oxford: Oxford University Press. Pickering, S. J. (2006). (Ed.) Working Memory and Education. Academic Press. Cowan, N. (2005). Working memory capacity. Hove:Psychology Press. Andrade, J. (2001). Working memory in perspective. Hove: Psychology Press. | |||